Gränsdragningen för vad som skall räknas till mikrobiologi är svår att göra. Biokemister, cytologer, genetiker, ekologer, immunologer, molekylärbiologer m.fl. upptäckte tidigt värdet av att använda mikroorganismer, främst bakterier, i studier av äm­nes­om­sätt­ning, fotosyntes, enzymkinetik, populationsdynamik och genernas funktion. Mikroorganismerna har många egenskaper som gör dem väl lämpade för sådana studier. De växer snabbt samt har relativt enkel uppbyggnad och mycket varierande ämnesomsättning. Dessutom är många lätta och billiga att arbeta med i laboratorier.

Det intensiva studiet av mikroorganismer under 1800-talet

(80 av 587 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Karsten Pedersen
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Mikrobiologins ämnesområden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mikrobiologi/mikrobiologins-ämnesområden