musica ficta
muʹsica fiʹcta (medeltidslat., av musik och latin fiʹctus ’uppdiktad’, ’låtsad’), musica falsa, under medeltid och renässans benämning på bruket att avvika från den tonhöjd som stod i notskriften.
Musica ficta styrdes av regler utformade i det praktiska musikutövandet och innebar att en ton sänktes eller höjdes en halv ton främst för att undvika dissonerande samklanger eller intervall som var svåra att sjunga rent. Musica ficta-bruket levde kvar in på 1600-talet. Osäkerhet om hur reglerna tillämpades vållar i dag
Information om artikeln
Källangivelse