nasir
nasiʹr (hebreiska nazir ’avskild’, ’invigd’), i Bibeln benämning på en man eller kvinna som genom ett löfte för viss tid eller för livstid avskilts för att till Guds ära iaktta vissa särskilda regler (Fjärde Moseboken 6:1–21).
En nasir fick inte ådraga sig orenhet, t.ex. genom att komma i närheten av någon död, och inte dricka vin eller klippa håret. Delvis liknande regler gällde för prästerna. En känd nasir är Simson (Domarboken 13:1–16:31). Även Paulus kan ha avlagt sådana löften (Apostlagärningarna 18:18, 21:24–26).
Information om artikeln
Källangivelse