Historiska odlingssystem
Här behandlas de ur historiska källor kända odlingssystemen i norra och västra Europa, det vill säga i första hand ensäde, tvåsäde och tresäde.
Grunden till ensäde, tvåsäde och tresäde tycks ha lagts under
(33 av 234 ord)Gärdesindelning, rotation och växtföljd
Ett odlingssystem bestod av en viss gärdesindelning (åkerns indelning i separat inhägnade
(12 av 84 ord)Ensädesbruk
Före den agrara revolutionen på 1800-talet fanns i stort sett bara kreaturens gödsel, en lämplig växtföljd och träda att tillgå för att upprätthålla åkermarkens avkastningsförmåga. Boskapsskötseln var därmed av grundläggande betydelse för spannmålsodlingen. Tillgången till ängs- och betesmarker, som via boskapen och dess gödsel fungerade som näringsämnesexportörer till åkern, hade således stor
(52 av 369 ord)Tvåsädesbruk
Tvåsädesbruket i Sverige var en till stora delar östsvensk företeelse och hade, åtminstone
(13 av 92 ord)Tresädesbruk
Tecken på odlingssystem med treårig rotation, två års odling följd av ett års träda, börjar framträda på den europeiska kontinenten under
(21 av 149 ord)Odlingssystem efter antal gärden
Ibland beskrivs odlingssystemen utifrån det antal gärden åkern var uppdelad i, men gärdesindelningen säger långt ifrån
(16 av 110 ord)