Pierre Schaeffer började utveckla sin vision om så kallade ljudobjekt i teori, komposition och pedagogik kring 1940. Han menade att tack vare inspelningsmöjligheterna alla ljud, oberoende av källa, notation och estetik, kunde betraktas som likvärdiga utgångspunkter för komposition. Ur dessa tankar föddes den konkreta musiken; jämför elektroakustisk musik.