proteashämmare
proteashämmare, proteasinhibitorer, vanligen proteiner med förmåga att bindas till proteaser (proteinspjälkande enzymer) och hindra dessa från att aktiveras och verka på ”fel” ställe.
Proteashämmarna, som bildas i levern, ibland också i makrofager, finns huvudsakligen utanför celler, bl.a. i blodet. De finns i kraftigt överskott i förhållande till de proteaser som frisätts vid aktivering av komplement-, koagulations- och fibrinolyssystemen, och vilkas aktivitet då ofta behöver ”blockeras” för att vävnadsskador inte skall uppstå. Hämmarna är
Information om artikeln
Medverkande
Bengt Lundh
Källangivelse
Nationalencyklopedin, proteashämmare. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/proteashämmare (hämtad 2025-04-01), NE Nationalencyklopedin AB