svavel, icke-metalliskt grundämne som tillhör syregruppen (kalkogenerna), periodiska systemets grupp 16,

(11 av 14 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och biologisk roll

Svavel är vida spritt och nummer 16 av de vanligaste grundämnena i jordskorpan, där halten är cirka 340 g/ton. Jordens inre kan innehålla upp till 15 procent svavel. I universum är svavel ett av de tio vanligaste grundämnena. Svavel definieras också som ett mineral, vanligen tillhörande det ortorombiska kristallsystemet. Det finns främst i sedimentära men även i vulkaniskt bildade förekomster. I de av sedimentärt ursprung (till exempel i Mexikanska

(69 av 469 ord)

Svavlets kretslopp

Genom kemiska, fysikaliska och biologiska omvandlingar deltar olika svavelföreningar i ett ständigt kretslopp, som berör såväl levande organismer som berggrund, mark, vatten och luft. Från berggrunden frigörs svavelföreningar främst genom vittring av sulfid- och sulfatmineral såsom svavelkis (järnsulfid) respektive gips (kalciumsulfat). De sulfatjoner som frigörs vid sådan vittring dominerar den naturliga svavelomsättningen mellan luft, land och hav. I denna fullständigt oxiderade form är svavlet förhållandevis stabilt, och det sulfat som ingår i exempelvis

(73 av 511 ord)

Framställning och produktion

Elementärt svavel förekommer som mellanprodukt i mer än 200 industriella processer. Historiskt var vulkaniskt svavel en viktig källa, men i dag utvinns grundämnet framför allt ur

(26 av 182 ord)

Användning

Svavel har stor industriell betydelse. Dock används endast cirka 10 procent i

(12 av 56 ord)

Egenskaper

Svavel har 11 isotoper, varav fyra är stabila och övriga radioaktiva (se faktaruta). Svavel har en stark tendens att bilda svavel–svavel-bindningar, och uppvisar inom alla aggregationstillstånd en rik flora av allotroper, modifikationer, blandningar med mera. För svavel i fast form har intra- och intermolekylär allotropi identifierats. Den stabilaste modifikationen för fast svavel består av ortorombiskt packade S8-molekyler (cyklooktasvavel; Sα). Vid 96,5 °C omvandlas Sα till monoklint svavel (Sβ), som smälter vid

(71 av 530 ord)

Föreningar

Svavel kan anta formella oxidationstillstånd mellan −2 och +6, vilket resulterar i en omfattande kemi. Det stabilaste oxidationstillståndet i närvaro av syre är +6.

Svavel bildar många oxider. De viktigaste är svaveldioxid och svaveltrioxid. Svaveldioxid är anhydrid till svavelsyrlighet och basen för framställning av svavelsyra och hela den därpå grundade industrin. Även oxider av

(54 av 380 ord)

Historik

Svavel är känt sedan forntiden. Stickor vilkas ändar doppats i flytande svavel användes tidigt tillsammans med elddon för eldframställning. Svavel finns beskrivet i bland annat gamla

(26 av 180 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Claes Bernes
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Karsten Pedersen
  • Lars A. Bengtsson
  • Lars Ivar Elding
  • Lars Olof Björn
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Ronnie Thomasson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, svavel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svavel