szlachta
szlachta [ʃlaʹxta] (polska), sammanfattande benämning på den polska adeln före Polens delningar i slutet av 1700-talet.
Szlachta, som innefattade allt från rika magnater till proletariserade lågadelsmän, utgjorde under adelsrepublikens tid (1569–1795) ca 10 % av befolkningen och hade ensamrätt till jordegendom, ämbeten och representation i riksdagen.
Information om artikeln
Källangivelse