tjocknackig yxa
tjocknackig yxa, förhistorisk yxtyp som utvecklats ur den tunnackiga yxan genom att den blir mer kompakt då bredsidorna görs smalare och yxans tjocklek ökar.
Yxan finns i flera former, företrädesvis i flinta, under mellan- och senneolitikum. Under stridsyxekulturen är den ena bredsidan oftast hålslipad, medan yxor under senneolitikum imiterar kopparyxor med utsvängda egghörnor. Yxan återfinns ofta som offer i våtmark.
Information om artikeln
Källangivelse