caput mortuum
caʹput moʹrtuum (latin, av caʹput ’huvud’ och moʹrtuus ’död’, ofta översatt ’de dödas huvud’), i alkemiska skrifter allmän benämning på aska och destillationsrest, i tidig kemi namn på den röda återstoden, järn(III)oxid, efter upphettning av järnvitriol, dvs. järn(II)sulfat, vid ca 500 °C.
Denna återstod har sedan gammalt använts som färgpigment och har fått en rad andra namn såsom engelskt rött, Falu rödfärg, järnrött och järnmönja. Numera betecknar caput mortuum de purpurfärgade pigment som erhålls vid upphettning av järn(III)oxid till 700 °C eller mer.
Information om artikeln
Källangivelse