finska
finska, nationalspråk i Finland med totalt 5,3 miljoner modersmålstalare (2022). Av medborgarna i Finland har över 90 procent (4,9 miljoner) finska som modersmål; av de övriga talar 5 procent finlandssvenska. Utanför Finland talas finska som
(35 av 223 ord)Finskan – ett finsk-ugriskt språk
Finska är ett av de östersjöfinska språken i den finsk-ugriska språkgruppen och nära besläktat med bland annat karelska och estniska. På grund av rysk påverkan skiljer sig dock karelskans ordförråd från finskans. Även mellan finska
(35 av 245 ord)Regionalspråk och dialekter
Finskans dialekter indelas vanligtvis i en västlig och en östlig huvudgrupp. Skillnaderna berör framför allt ljudskick och ordförråd. Östdialekterna utgör en gradvis övergång till karelskan. Av tradition dras gränsen mellan de två grupperna på grundval av dialekternas motsvarighet till skriftspråkets d: i östliga dialekter har ljudet fallit bort, medan det
(50 av 347 ord)Skriftspråkets framväxt
För tidig finsk litteratur se Finland (avsnitten Litteratur samt Bok- och förlagsväsen).
Under 1800-talets tidigare hälft fördes heta diskussioner om skriftspråkets dialektala grund, kända
(24 av 169 ord)Ljudsystemet
Finskans ljudsystem domineras av vokalerna. (I löpande text är vokalerna fler än konsonanterna, något som är mycket ovanligt i europeiska språk.) De åtta vokalerna – i, e, ä, y, ö, u, o och a – är korta eller långa och
(40 av 284 ord)Ordböjning och syntax
Det relativt omfattande formsystemet präglas av regelbundenhet. Nomenböjningens 15 kasusformer bildas genom att kasusändelserna mekaniskt fogas till stammen under beaktande av vokalharmoni och stadieväxling. Viss annan variation i ordstammen förekommer hos en del typer av nomen, men ingen indelning i olika deklinationsgrupper behövs för att beskriva systemet.
De 15 kasusen utgörs av tre grammatiska kasus – nominativ, genitiv och ackusativ, av lokalkasus och av adverbiella kasus. Lokalkasusen anger riktning till, riktning från respektive befintlighet i eller på
(77 av 547 ord)Ordförråd
De äldsta orden härrör från uralisk och finsk-ugrisk tid, till exempel kala ’fisk’ och jalka ’fot’, ’ben’. Många ord för grundläggande mänskliga begrepp hör till detta skikt och har sina motsvarigheter i andra finsk-ugriska språk, till exempel finska elää ’leva’, estniska elama, samiska eallit och ungerska él samt finska kuolla ’dö’, mordvinska kuloms och ungerska hal. Även många jakt- och fisketermer hör
(62 av 441 ord)