Martinson, Harry, född 6 maj 1904, död 11 februari 1978, författare, ledamot av Svenska Akademien från 1949, Nobelpristagare i litteratur 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Harry Martinson var född i Jämshög i Blekinge. Hans far dog 1910, och året därpå emigrerade modern till Kalifornien. Den kvarlämnade pojken ambulerade som sockenbarn mellan olika gårdar i bygden. Vid krigsslutet tog han hyra som jungman på ett litet handelsfartyg. Åren 1920–27 tillbragte han som eldare på flera större båtar men drabbades av tbc

(80 av 573 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Peter Hallberg

Litteraturanvisning

Litt.

Årsbok, utgiven av Harry Martinson-sällskapet (1985–);
Harry Martinson-sällskapets skriftserie (1991–);
B.E. Andersson, Att rannsaka en barndom (2000);
K.-O. Andersson, Harry Martinson: Naturens, havens och rymdens diktare (2003);
B. Engström, Möten med Harry Martinson i televisionens begynnelse (2009);
S. Erfurth, biografi i fyra delar (1980–89);
K. Espmark, Harry Martinson erövrar sitt språk (1970);
K. Espmark, Harry Martinson – mästaren (2005);
I. Holm, Harry Martinson (3:e upplagan 1974);
J. Lundberg, Den andra enkelheten (1992);
J. Svedjedal, Min egen elds kurir: Harry Martinsons författarliv (2023);
C.-O. von Sydow, Harry Martinsons bibliografi. D. 1: På svenska tryckta texter (2005);
S. Söderblom, Harry Martinson (1994);
G. Tideström, Ombord på Aniara (1975);
L. Ulvenstam, Harry Martinson (1950);
J. Wrede, Sången om Aniara (1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Harry Martinson. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/harry-martinson