isländska, språk som tillsammans med norska och färöiska bildar den västliga grenen av de nordiska språken. Utmärkande för dessa är bland annat starkt genomslag av så kallade u-omljud (till

(29 av 211 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Uttal

På ett område har den eljest så ålderdomliga isländskan förändrats betydligt, nämligen i fråga om uttalet. Distinktion mellan grav accent och akut accent finns inte. De gamla korta stavelserna har förlängts. Så har

(33 av 233 ord)

Ordböjning

Isländskan har sedan äldsta tid ett mycket rikt böjningssystem. Delvis från indoeuropeisk tid har isländskan ärvt en mångfald skilda

(19 av 134 ord)

Syntax

Till de ålderdomligaste dragen i isländskan hör syntaxen. Predikatet kan inleda huvudsatser, till exempel Gekk

(15 av 103 ord)

Ordförråd

Under reformationstiden tjänade det isländska skriftspråket i tryck särskilt teologiska och uppbyggliga ändamål. Då översattes bibeln (utkommen 1584). Företaget innebar bland annat att den danska bibeln och danska uppbyggelseböcker blev obehövliga, detta i motsats till i Norge. Under denna epok

(40 av 282 ord)

Dialekter

Verkliga dialekter, motsvarande vad som finns i Skandinavien, förekommer inte på Island. Orsakerna till detta är troligen flera. Man har pekat på litteraturens ovanligt stora betydelse på Island genom tiderna. I det isländska samhället kunde många läsa. En sammanhållande faktor utgjorde

(41 av 286 ord)

Lånord i svenskan

Från 1600-talet till 1800-talet inlånade svenskan en mängd isländska ord. Till mytologins sfär hör till exempel 

(16 av 112 ord)

Medverkande

  • Gösta Holm

Litteraturanvisning

J. Barðdal m.fl., Nordiska: Våra språk förr och nu (1997);
I. Fries, Lärobok i nutida isländska (1975);
Guðvarður M. Gunnlaugsson, ”Íslenskar mállýskurannsóknir”, Íslenskt mál (1986);
E. Wessén, Isländsk grammatik (1958).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, isländska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/isländska