kriminologi (av latin criʹmen ’brott’, ’förbrytelse’, ’anklagelse’ och grekiska -logiʹa ’-lära’, ’-vetenskap’, av loʹgos ’ord’), det vetenskapliga studiet av brottsligheten. En utförligare och ofta använd definition har givits av den amerikanske kriminologen Edwin Sutherland, som beskriver kriminologin som studiet av lagars tillkomst, lagars överträdelse och den sociala reaktionen på lagars överträdelse.

(51 av 358 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Teoriutveckling

Definitionen av kriminologi har påverkats av de olika discipliner inom vilka kriminologisk forskning bedrivits. I Europa har juridiken och medicinen haft en stark ställning i kriminologins framväxt. I USA har kriminologin främst haft en sociologisk inriktning, medan en psykiatrisk varit framträdande i latinska länder. I Europa är den sociologiska traditionen den dominerande.

Metoderna för kriminologisk forskning har hämtats från de discipliner inom vilka kriminologi studerats. Exempel på metoder är medicinsk diagnostik, psykologiska test, analys av domstolsakter, fallstudier, deltagande observation, sociometri, survey, ekonometri och

(83 av 672 ord)

Kriminologin i Sverige

Den äldsta kriminologiska traditionen i Sverige liksom i flera andra europeiska länder utgörs av den kriminalstatistiska. Detta hänger samman med en tidigt utvecklad officiell kriminalstatistik. Under 1900-talets

(27 av 188 ord)

Medverkande

  • Hanns von Hofer
  • Henrik Tham

Litteraturanvisning

R. Lilly m.fl., Criminological Theory (2011)).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kriminologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kriminologi