Medelpad, landskap i Norrland. Medelpad gränsar i söder till Hälsingland, i väster till Härjedalen, i

(15 av 102 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Det mest framträdande draget i Medelpads topografi är de stora dalstråk som löper mer eller mindre parallellt i västnordväst–östsydöstlig riktning. Av de båda stora älvarna har Ljungan en bredare och öppnare dalgång med en kringliggande terräng som är varierad och uppstyckad. Indalsälvens dalgång däremot är

(45 av 318 ord)

Klimat

Klimatet i Medelpad är mildare vid kusten än i inlandet. Januaris

(11 av 39 ord)

Växtliv

De förhärskande vegetationstyperna är skog och myr. Skogen omfattar ca 70 % av ytan, och merparten är barrskog, mest med landskapsväxten gran. De stora skogsvidderna hyser en jämförelsevis

(28 av 186 ord)

Djurliv

Djurlivet liknar det längs Norrlands övriga kustland med goda stammar av älg, rådjur, bäver, rödräv, skogsmård och

(17 av 117 ord)

Kulturlandskap

Ljungans och Indalsälvens dalgångar bestämmer i mycket hög grad människans utnyttjande av landskapet. Jordbruksbebyggelsen är så gott som uteslutande

(19 av 134 ord)

Dialekter

Sockendialekterna i Medelpad uppvisar stor likhet sinsemellan, och landskapets dialekt brukar därför betraktas som det mest enhetliga av de norrländska landskapsmålen. Dialekten i Haverö i väster avviker dock från mönstret genom

(31 av 218 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Medelpad är mycket omdiskuterat. I förleden har man velat se en motsvarighet till nusvenskans medel- i betydelsen ’i mitten befintlig’. Efterleden kunde möjligen vara en motsvarighet till tyska Pfad, engelska path ’väg’, ’stig’, varvid namnet skulle betyda ’den mellersta vägen eller stigen’.

(43 av 305 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Medelpads skogrikedom innebar att landskapets ekonomiska utveckling kunde ta verklig fart först med den skogbaserade industrin under 1800-talets senare del.

(20 av 138 ord)

Konst

Medelpad har ett stort antal gravhögar från järnålder och vikingatid som innehållit silver- och guldföremål av hög konstnärlig kvalitet. Från medeltiden finns väl bevarade kalkmålningar i Alnö gamla kyrka, och i Alnö

(32 av 223 ord)

Arkitektur

Den kringbyggda gården var den vanligaste gårdstypen i Medelpad fram till 1800-talet, men även gårdar med friare gruppering fanns. Månghussystemet gav gårds- och bykaraktären, en väl sammanhållen klunga av timrade hus med tak av ved och

(36 av 253 ord)

Musik

Spelmanstraditionen i Medelpad har präglats av mottaglighet för nya impulser. De mest kända spelmansnamnen från äldre tid, de så kallade Tre spelen, vann typiskt

(24 av 167 ord)

Folkkultur

Medelpads folkkultur kännetecknas av stora kontraster mellan kust och inland. Träindustrins kraftiga expansion längs kusten under 1800-talets andra hälft medförde arbetsvandringar från hela landet till sågverk, skogsavverkning och flottning. Seder och

(31 av 218 ord)

Medelpad i litteraturen

Skönlitteraturen i Medelpad är knuten till Sundsvall och till sågverksdistriktet vid kusten. En tidningsredaktion

(14 av 98 ord)

Förhistoria

Medelpads ca 2 600 bevarade fornlämningar av förhistorisk typ är fördelade inom tre ekologiska miljöer: det skogiga och sjörika höglandet, kustzonen och odlingsbygderna. Dessutom finns ca 1 450 fångstgropar och lämningar av lågteknisk järnframställning på höglandet.

Från höglandets sjöstränder är över 200 stenåldersboplatser kända, särskilt många

(46 av 311 ord)

Historia

Medelpad räknades liksom Ångermanland ända in på 1300-talet till Hälsingland. Som självständig enhet nämns landskapet

(15 av 104 ord)

Medverkande

  • Carl Olov Sommar
  • Gunnar Ternhag
  • Gustaf Jonasson
  • Inger Liliequist
  • Ingrid Telhammer
  • Jan von Konow
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Erik Edlund
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Tommy Puktörne
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
O. Elofson & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Ångermanland och Medelpad (1953).
Kulturlandskap:
H. W:son Ahlmann, ”De stora dalarna”, Svenska Turistföreningens årsskrift 1939;
N. Friberg, Vägarna i Västernorrlands län (1951);
I. Jonsson, ”Geografisk bebyggelseforskning i Norrland”,Bebyggelsehistorisk tidskrift 1981.
Dialekter:
H. Geijer, ”Medelpads folkmål”, i O. Sjögren (utgivare), Sverige 6 (1924);
A. Hellbom, Äldre källor till Medelpads bygdemål (1981);
A. Hellbom, Medelpadska dialektord (1982);
A. Vestlund, Medelpads folkmål, Svenska landsmål och svenskt folkliv B 48 (1923–47).
Ortnamn:
M. Areskoug, ”Medelpad”, Namn och bygd 1976;
L.-E. Edlund, ”Gamla ortnamn i Medelpad”, i L.-G. Tedebrand (utgivare), Sundsvalls historia 1 (1994);
B. Flemström, ”Ortnamn i Medelpad”, i Medelpad: Drag ur bygdens historia (1959);
D. Palm, ”Namnet Medelpad”, Namn och bygd 1927.
Musik:
S.F. Alin, ”Musiklivet i Sundsvall genom tiderna”, Svensk tidskrift för musikforskning 1943;
Olof Andersson, Svenska låtar: Medelpad (1928, nytryck 1974);
G. Sjölén, Spelmän i Medelpad (1976).
Förhistoria:
E. Baudou & K.-G. Selinge,Västernorrlands förhistoria (1977);
A. Hellbom, Medelpads runstenar (1978);
K.-G. Selinge, Agrarian Settlements and Hunting Grounds (1979);
K.-G. Selinge, ”Att bruka ett landskap”, Svenska Turistföreningens årsskrift 1984.
Historia:
N. Ahnlund, ”Det gamla Medelpad”, Svenska Turistföreningens årsskrift 1939;
L.-G. Tedebrand,Västernorrland och Nordamerika 1875–1913 (1972);
L.-G. Tedebrand, Selånger: En sockens historia (1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Medelpad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/medelpad