vanadiʹn (efter gudinnan Vanadis), metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 5

(11 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Vanadin är vida spritt i jordskorpan i låga halter; koncentrerade förekomster är ovanliga. Medelhalten är cirka 140 gram per ton. Metallen förekommer inte gedigen

(24 av 169 ord)

Framställning och produktion

Eftersom vanadin vanligen finns endast i låga halter i mineralen, erhålls det ur dessa som biprodukt vid framställning

(18 av 123 ord)

Egenskaper

Vanadin finns i naturen som en blandning av de två isotoperna med masstal 50 och 51, av vilka den förra finns i mycket låg

(24 av 170 ord)

Biologisk roll

Vanadin är ett nödvändigt grundämne för vissa alger och andra organismer. Mycket låga koncentrationer (1–10 μg/l) erfordras. Odlade människocellers

(19 av 132 ord)

Användning

Omkring 90 procent av det vanadin som produceras används som legeringsmetall, huvudsakligen i form av ferrovanadin

(16 av 101 ord)

Föreningar

I kemiska föreningar antar vanadin oxidationstal mellan −1 och +5. De femvärda föreningarna, som är stabilast, är färglösa eller svagt färgade, de med lägre oxidationstal

(25 av 169 ord)

Historik

Vanadin upptäcktes i ett blymineral från Zimapán (Mexiko) 1801 av Andrés Manuel del Río (1764–1849), professor i mineralogi i Mexico

(20 av 139 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding
  • Lars Olof Björn
  • Ulf Erlandsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, vanadin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vanadin