järn
järn, metalliskt grundämne, övergångsmetall i periodiska systemets grupp 8, känt sedan
(11 av 27 ord)Förekomst
I jordskorpan är järn den näst aluminium vanligaste metallen och det fjärde vanligaste grundämnet. Jordskorpan innehåller cirka 6 procent järn. I jordens inre är järnhalterna betydligt högre, och på jorden som helhet är järn
(34 av 219 ord)Framställning
Tekniskt järn
Tekniskt järn är järn som innehåller avsiktligt tillsatta legeringsämnen eller föroreningar som härstammar från utgångsmaterial eller framställningsprocess.
(17 av 118 ord)Produktion i Sverige och världen
Vid sidan av masugnsprocessen utvecklades under 1900-talet järnsvampprocesser, där järnmalmen reduceras i
(12 av 79 ord)Historik
Framställning av järn ur malm är känd sedan hettiternas tid, 1400-talet före Kristus och tidigare. Tillverkning av järn i Sverige anses ha tagit sin början cirka 400–500 år före Kristus.; den grundades på sjö- och myrmalm. Brytning av bergmalm började troligen inte förrän på 1100-talet. Framställning av smidbart järn skedde länge direkt ur malm genom en enda process. I början gjordes endast en
(63 av 440 ord)Egenskaper
Naturligt järn består av en blandning av fyra stabila isotoper med masstal 54, 56, 57 och 58. Ett tiotal radioaktiva isotoper är dessutom kända.
Rent järn är en silvervit, plastiskt formbar och ej särskilt hård metall, som har magnetiska egenskaper
(40 av 282 ord)Produktion och handel
Brytning av järnmalm förekommer i alla världsdelar. Det globala produktionsmönstret är dock en förhållandevis ny företeelse. Ända fram till 1960-talet utvanns huvuddelen av världens järnmalm i Västeuropa (främst Lappland i Sverige), Nordamerika (Mesabi Range i USA) och dåvarande Sovjetunionen (Kryvyj Ryh [ryska Krivoj Rog] i nuvarande Ukraina). Någon större konkurrens från
(51 av 361 ord)Föreningar
I sina kemiska föreningar har järn vanligen oxidationstalen +2 och +3. Oxidationstal från –2 upp till +6 är kända. I utspädda syror och i frånvaro av luft eller andra oxidationsmedel bildas gröna eller gula järn(II)salter. Dessa oxideras lätt till järn(III)föreningar, särskilt i neutral eller alkalisk lösning.
Järn(II)oxid, FeO, är ett fast, svart ämne med variabel sammansättning som lätt sönderfaller i metalliskt järn och järn(III)oxid.
Järn(III)oxid, Fe2O3, finns i olika
(69 av 784 ord)Biologisk roll
Järn hos levande organismer
Järn är ett livsnödvändigt grundämne för nästan alla organismer (möjligen kan vissa mjölksyrabakterier klara sig utan) och ingår i evolutionsmässigt gamla biokemiska system, såsom järn–svavelproteiner och järnporfyriner (till exempel hem). Trots att järn är det grundämne som jordklotet innehåller mest av och också
(43 av 301 ord)Järn hos människan
Den totala järnmängden i kroppen hos en vuxen man uppgår till cirka 4 g. Av detta fördelas drygt 2,5 g på hemoglobin, 0,15 g på myoglobin och upp till 1 g i så kallat järndepåer. Järnhaltiga enzymer svarar för mindre än 10 mg, och i blodplasma finns 4 mg järn. Järninnehållet hos en nyfödd uppgår normalt till cirka 300 mg. Järnförluster, 1–2 mg per dygn, sker framför allt genom den normala avstötningen
(72 av 475 ord)Järnbrist hos människa
Om järnförlusterna är större än normalt eller om järntillförseln är mycket liten förlorar man absolut sett järn varje dag (negativ järnbalans). Detta leder i första hand till att järndepåerna töms (järnbrist, sideropeni). Då sjunker järnhalten i blodplasma, och bildningen av röda blodkroppar bromsas. Resultatet
(44 av 313 ord)Järnbrist hos husdjur och växter
Järnbrist hos husdjur förekommer i praktiken framför allt hos smågrisar som föds upp inomhus. Grisar föds med en minimal järnreserv och visar efter två till tre veckor tecken på järnbrist om
(31 av 216 ord)Järnframställning under förhistorisk tid
Produktion av järn tillhör en sen period i metallurgins historia, då den kräver en långt mer komplicerad teknik än framställning av koppar och brons. Järn kunde från början inte gjutas utan måste smidas till önskad form. Det måste hethamras för att befrias
(42 av 295 ord)Norden
De äldsta järnföremål som påträffats i Norden, rakknivar, prydnadsnålar och betselbeslag, härrör från slutet av bronsåldern. Att inhemsk järnhantering kom igång mycket snart efter att man börjat importera järnföremål bekräftas av tidiga dateringar av slaggfynd från framför allt Västergötland och Mellansverige.
På Jylland, där järnföremål uppträder lika tidigt som i andra delar av Norden, är dateringen av slaggförekomsterna något senare,
(60 av 425 ord)Järnhanteringen i Sverige
Råvaror och lokalisering
Framväxten av den svenska järnhanteringen gynnades av god tillgång på lätt åtkomliga råvaror samt på energikällor i nära anslutning till dem. För framställning av ett slaggbemängt
(26 av 185 ord)Kapitalbehov och organisation
Kapitalbehovet och kraven på genomtänkt organisation växte kraftigt från det första till det tredje produktionsledet. Bergsmän, ofta en elit inom bondeståndet, skötte från början de båda första leden men trängdes efterhand delvis undan därifrån. De företagare som själva stod för såväl masugnsdrift som hammarsmide ledde de mest komplicerade verksamheter som förekom i det svenska näringslivet
(55 av 387 ord)Statens roll
Under slutet av 1500-talet och de första decennierna av 1600-talet deltog staten aktivt i själva produktionen vid så kallat kronobruk. Därefter arrenderades dessa ut eller såldes av. Kronans omsorger tog från mitten av 1600-talet i stället formen av en alltmer ingående reglering av hela näringen. Denna merkantilistiskt färgade politik låg i linje med statliga ansträngningar på många håll
(58 av 414 ord)Marknader
Då en mycket stor del av svensk järnhanterings produkter såldes till utlandet finns det goda möjligheter att utifrån
(18 av 126 ord)Export och konkurrens
Mot slutet av medeltiden hade svenskt järn i huvudsak förts till södra kusten av Östersjön för vidare bearbetning där. Efter hand kom förädlingen att drivas längre inom Sverige och mer direkta förbindelser att tas med konsumenter i Västeuropa.
Vid mitten av 1600-talet var nederländska –
(45 av 315 ord)Reformering av tillverkningen
Den ökade internationella konkurrensen ledde till att Jernkontorets ledning stimulerade försök att förbilliga det svenska järnet och förbättra dess kvalitet. Rationaliseringarna innebar att brittiska metoder – puddling och valsning (dock med ved, inte koks, för upphettning) – prövades i Sverige mellan 1810 och 1825. Resultatet blev att de inte kunde överföras hit i industriell skala.
Ihärdiga försök gjordes att
(59 av 416 ord)