Med etableringen av landsmålet hade Norge fått två skriftspråk, vilket ofrånkomligen ledde till motsättningar och en lång och tidvis häftig språkstrid. Motsättningarna var dels av demografisk natur (land–stad), dels social (bondebefolkning–ämbetsmannaklass). För landsmålet innebar decennierna efter 1850 en

(38 av 271 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Björn Hagström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Två skriftspråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norska/språkhistoria/två-skriftspråk