Johan Henric Kellgren

Kellgren, Johan Henric, född 1 december 1751, död 20 april 1795, diktare, kritiker, tidningsman. Kellgren, som var prästson från Västergötland och hade studerat i Åbo, var upplysningsrörelsens främste företrädare i Sverige och den litterära kulturens ledande gestalt under den gustavianska tiden. År 1777 kom han som informator till Stockholm, där han snabbt vann inträde

(54 av 380 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Information om artikeln

Medverkande

  • Bengt Lewan

Litteraturanvisning

M. Abenius, Stilstudier i Kellgrens prosa ( 1931);
C. Burman, Vältalaren Johan Henric Kellgren ( 1988);
S. Ek, Kellgren: Skalden och kulturkämpen 1–2 ( 1965–80);
N.-H. Gyllenbåga, Kellgrens rytm ( 1943);
L. Josephson, Kellgren och samhället ( 1942);
O. Sylwan, Johan Henric Kellgren: Levnad och författarskap ( 1939).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Johan Henric Kellgren. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johan-henric-kellgren