Långt tillbaka var matematiken mest en hjälpvetenskap med föga utvecklad egen teori. Hos grekerna satt geometrin och i någon mån talteorin i högsätet. Algebran utvecklades senare mest genom att araberna överförde och utvecklade traditionen från indierna och babylonierna till de italienska renässansmatematikerna. Descartes och Fermats algebraisering av geometrin (analytisk geometri) är ett av de första exemplen på hur olika forskningsområden inom matematiken flyter in i varandra.

Matematisk analys hade funnits hos grekerna i gömd form och den fick en naturlig

(80 av 823 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Christer O Kiselman
  • Jan-Erik Roos
Källangivelse
Nationalencyklopedin, En skiss av den moderna matematikens utveckling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/matematik/en-skiss-av-den-moderna-matematikens-utveckling