Beckwith–Wiedemanns syndrom
Beckwith–Wiedemanns syndrom (efter den amerikanska patologen John Bruce Beckwith, född 1933, och den tyska barnläkaren Hans-Rudolf Wiedemann, född 1915), syndrom av missbildningar och störningar av kroppslig utveckling. Syndromets vanligaste yttringar är navelsträngsbråck, onormalt stor tunga och storväxthet.
(37 av 259 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Beckwith–Wiedemanns syndrom.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/beckwith-wiedemanns-syndrom