I motiveringen till priset pekar Svenska Akademien på att Herta Müller ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”. Hon föddes in i just detta landskap såsom ättling till den tysktalande minoriteten Donauschwaber. Dessa utvandrade på 1700-talet till provinsen Banatet, en enklav som efter första världskriget var uppdelad