öl, alkoholdryck framställd av mältad säd (oftast korn), humle, vatten och jäst (se bryggeriteknik). De mest populära ölen i vår tid grundar sig alla på det underjästa, lagrade och mörka bayerska lageröl som fick spridning under 1800-talets början samt dess vidareutveckling i den tjeckiska staden Plzeň (tyska Pilsen) under mitten av 1800-talet till ljust, underjäst lageröl med mer markerad humlebeska, pilsner.

Pilsneröl kan delas in i tre kategorier. Traditionell pilsner enligt tjeckisk och tysk tradition är rik på malt

(79 av 559 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Produktion

Ölproduktionen är spridd över stora delar av världen. Fram till 2009 var Europa ledande, men

(15 av 106 ord)

Historik

Konsten att brygga öl utvecklades sannolikt under yngre stenåldern. I Mesopotamien finns uppgifter om flera olika sorters öl redan från ca 3000 f.Kr., och i Egypten framställdes öl åtminstone från Gamla rikets tid (ca 2700–2270 f.Kr.). Greker och romare var bekanta med drycken men ansåg den bondsk och smått barbarisk jämfört

(51 av 356 ord)

Sverige

I Norden har påträffats gravkärl från bronsåldern (ca 1800–500 f.Kr.) med rester av intorkat öl. Under förhistorisk tid smaksattes ölet ofta med pors (liksom även det hembryggda ölet långt senare). Humle introducerades i Norden med klosterväsendet; såväl dess som ölets betydelse framgår av de krav på humleodling som överheten ålade bönderna.

Under senare delen av medeltiden samt under 1500- och 1600-talen var importen av öl från främst Tyskland omfattande. Under 1600-talet grundades de första stora bryggerierna med inte minst krigsmakten

(80 av 684 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Hans Nordlöv
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Urban Laurin

Litteraturanvisning

Michael Jackson, New World Guide to Beer ( 1988);
Jan-Erik Svensson Ölkunskap ( 2:a upplagan 1995);
H. Thunæus, Ölets historia i Sverige 1–2 ( 1968–70).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, öl. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/öl